Aralsjön

Fram till 1991 var Aralsjön ett Sovjetiskt innanhav, men i dag delas den av två självständiga f.d. Sovjetrepubliker; Kazakstan i norr och Uzbekistan i söder. Aralsjön får sitt vatten från två stora floder som heter Syr-Darja och Amu-Darja. Dessa floder flyter genom flera olika länder. Amu-Darja är gränsflod mellan Afghanistan och Tadzjikistan och Uzbekistan. Även ökenlandet Turkmenistan försörjs till stora delar av vatten från denna flod. Syr-Darja flyter genom en bördig dal där tre länder möts; Uzbekistan, Tadzjikistan och Kirgistan.

Aralsjön krymper

Dessa floder som flyter genom Centralasiens ökenlandskap är oerhört viktiga i mänskligt samhälleligt och ekonomiskt perspektiv. Mycket av vattnet i floderna används för industriellt och hushållsbruk men den största delen används till det konstbevattnade jordbruket. Så mycket av flodernas vatten används för bevattning att det allra mesta vattnet inte når fram till Aralsjön. Sjöns vatten avdunstar snabbare än det fylls på vilket leder till att Aralsjön krymper. I början av 1960-talet var Aralsjön världens till ytan fjärde största sjö; nu har den halkat ned till sjätte plats. Sjön har numera bara hälften av den ursprungliga ytan och innehåller bara 1/5 av den ursprungliga volymen vatten. Ledande ekologer har räknat ut att hela Aralsjön, utom möjligtvis de norra delarna, helt kan försvinna till år 2020 om inte radikala åtgärder vidtas.

Ekologisk påverkan

Att Aralsjön krymper har fört med sig en stor ekologisk katastrof. Salthalten i området har stigit. Salt blåser med vindarna från Aralsjöns torrlagda havsbotten och salt tränger in i grundvattnet. Varje hektar torrlagd sjöbotten ger ifrån sig 300-600 ton saltdamm per år. På grund av den högfrekventa användningen av bekämpningsmedel inom bomullsodlingen förs också stora mängder föroreningar med dammet. Inhemsk flora och fauna har skadats allvarligt pågrund av försaltning, förorening och vattenbrist. Barnadödligheten stiger i området kring Aralsjön, sjukdomar som högt blodtryck och gulsot likaså.

Ekonomisk påverkan

Man kan också tala om en ekonomisk katastrof. En gång fångades 11% av all insjöfisk i Sovjetunionen här och Aralsjön försörjde 10 000 fiskare. Idag står övergivna fiskebåtar flera mil från den nuvarande strandlinjen. Aralsjön är i dag nästan biologisk död så när som på en salttålig karpfisk och några mollusker. Munyak, Uzbekistans en gång blomstrande hamnstad vid Aralsjöns kust liknar idag en spökstad. Den lokala konservfabriken i Munyak var en gång stadens största arbetsgivare. Produktionen har sjunkit från 17 miljoner burkar fisk- och skaldjurskonserver per år till 2.5 miljoner burkar. Idag transporteras fisken hit från Östersjön och Kaspiska havet.

Orsaker

Bomull har odlats i Centralasien under en lång tid, denna odling uppmuntrades redan under tsartiden. Bomullsodling är en oerhört vattenkrävande jordbruksform och utvidgningen av Centralasiens bomullsfält var avgörande för Aralsjöns undergång. På 1970-talet påbörjades en intensifiering och utökning av bomullsodlingen utan dess like i Centralasien, till exempel i Uzbekistan utvidgades den odlade Arealen från 3 till 4 miljoner hektar, varav hälften består av bomullsodlingar. I Uzbekistan är dessutom vattnet gratis för hushåll, industri och jordbruk, vilket inte leder till att hushållning med vattnet befrämjas.

Så är också fallet i Turkmenistan där president Nijazov beslutat att alla invånare ska ha rätt till gratis vatten. Idag bevattnas 80 000 ha åker med vatten från Karakum-kanalen som leder vatten från Amu-Darja genom nästan hela landet. Här har man lyckats utveckla jordbruket och till och med börjat odla i ökensanden. En del av priset för Turkmenistans grönska betalas på andra håll. Ju längre nedströms man kommer längs med floden Amu-Darja, och ju närmare Aralsjön man närmar sig, desto bittrare blir kommentarerna omkring Turkmenistans vattenförvaltning. Turkmenistan uppslukar ca 20% av flodens vatten och nu planerar landet att öka uttaget ännu mer med ännu en kanal. Men merparten av avtappningen från Syr-Darja och Amu-Darja står Uzbekistan för. Det finns dock ännu inga tillförlitliga siffror på hur vattnet fördelas mellan de olika länderna. Från början tillfördes Aralsjön ca 108 kubikkilometer vatten om året för att stabilisera sjön på dess nuvarande nivå krävs ett tillflöde på ca 40 kubikkilometer om året, då detta motsvarar avdunstningen. Det årliga tillflödet uppgår idag, uppskattningsvis, till 10 kubikkilometer om året.

Framtiden

Aralsjöns framtid är ännu oviss och lösningen på problemen komplex. Att tvärt sluta odla bomull skulle vara ett alltför hårt ekonomiskt slag mot de miljontals människor som försörjer sig på denna näring. Aralsjön ligger helt utanför Rysslands territorium och Moskva anser sig inte ha något formellt ansvar för den miljökatastrof ryska planläggare en gång åstadkommit.

1993 hölls en konferens omkring Aralsjön där alla de centralasiatiska staterna beslöt att avsätta en procent av BNP för att rädda Aralsjön. De krävde också att Ryssland skulle stå för 60% av kostnaderna. Ryssland vill dock inte lyssna på det örat utan anser att centralasiaterna själva måste lära sig att hushålla med vattnet. "Ingen har stulit deras vatten. Det finns kvar, om än inte i Aralsjön". 1994 utvecklades "Aral Sea Basin Programme med stöd från bland andra världsbanken och Europeiska kommissionen, för att främja samarbete mellan länderna som använder vatten från Amu-Darja och Syr-Darja. I augusti i år hölls ännu ett möte I Turkmenistans huvudstad Ashgabat. Ekonomiskt tryck och politiska inlindningar verkar dock förhindra att större åtgärder vidtas.

De centralasiatiska staterna är splittrade i frågan om Aralsjöns vara eller inte vara. Uzbekistan, Turkmenistan och Tadzjikistan tvistar om hur Amu-Darjas vatten ska fördelas på samma sätt tvistar Uzbekistan och Kazakstan om vattnet från Syr-Darja. Etniska oroligheter i området kan dessutom spä på problemen och skapa samarbetssvårigheter. Ett förnuftigt samarbete är dock en förutsättning för att Aralsjön ska kunna räddas.

Rollspelet

Rollspelet för Aralsjön är avsett för fem deltagare och här du kan ladda ner pdf:en som innehåller allt du behöver för att genomföra rollspelet (regler, spelplan, rollbeskrivningar mm), och det enda som kan vara bra att komplettera med är en bit kartong i A4-storlek och färgade nålar.